Vikarielivet

Ja, det har ju inte blivit så mycket bloggat på senaste tiden. Främst för att jag inte har nån tid eller ork.Grejen med att vara vikarie är ju att en måste tacka ja till alla pass, för en vet aldrig hur det ser ut nästa dag/vecka/månad/år. Och jag har tagit en jävla massa pass.
 
Missförstå mig rätt, jag älskar mitt jobb! När jag vet vad som förväntas av mig och kommit in i rutiner och hierarkier på arbetsplatsen. Pendlingen på 3 timmar om dagen till redaktionen där jag varit mest senaste året är tuff, men det härliga arbetsklimatet väger upp allt det. I dag jobbar jag 10 min med cykel hemifrån. Och jag hatar att inte veta vad som gäller, vem som bestämmer osv. Detta att jag som vikarie förväntas läsa chefens tankar tyckte jag var väldigt skumt. Tills en smart twittrare (@wistikent) sa att de som tror att andra är tankeläsare är narcissister. Eureka!
 
Jag fattar också att det är svårt om man själv suttit på samma ställe år efter år att sätta sig in i vikariernas situation. Men come on, försök i alla fall!
 
Så, slut på gnäll. För den här gången.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Linneas Stil

Här bloggar jag om min stilresa, det vill säga allt sånt jag engagerar mig i och testar på jakt efter min egen stil.

RSS 2.0